Igår var en dålig dag för mig. Jag var ledsen och inte alls på humör. Men jag var ute med kidsen en stund på förmiddagen och en stund på lekplatsen på eftermiddagen. Även om jag som förälder mår dåligt kan jag inte sluta aktivera kidsen. Linnea behöver sin stimulans och hitta på något skoj varje dag. Så igår blev det en stund på lekplatsen. Dock så skrek lillan i vagnen så jag gick runt, runt och runt i hopp om att hon skulle somna men icke.. Linnea hade kul ändå :)

Idag är en mycket bättre dag. Dagen började riktigt bra . Trött men kaffet sätter igång mig. Jag hjälpte henne med morgon rutinen, fick morgon mys med stora tösen då lillan ännu sover. Jag följde henne till skolan och vi hade snöbollskrig hela vägen till skolan hihi... väl framme så såg vi bästisen komma så då kom ju mammabus fram. Skulle slänge på bästisen men hon gömde sig bakom sin far så då fick han en snöboll på sig haha... 

Sen innan jag skulle gå hem och de skulle börja så vände jag Linnea upp och ner och busa lite extra med henne så klart! 

Det är så här en bra dag börjar i mitt liv, med bus, lek och mys. 

Så varför hade jag en dålig dag igår?

Jo, dem kommer lite då och då. Alla har gjort misstag i sina liv, gjort fel någon gång. Jag har kommit långt med att släppa allt det jobbiga men målet har jag inte nått ännu. Så igår var en dag jag kände skuld för det jag orsakat andra för jag själv mådde dåligt. För det var en gång i tiden då jag inte var stabil och behövde hjälp men väntekön var så lång så jag fick ta tag i detta själv och jag har kommit långt. Jag behöver dessa dåliga dagar få vara själv ibland, ibland behöver jag prata med någon som ger mig stöd , någon nära mig. Skulden ligger tungt dessa dagar. Varfr gjorde jag så? Varför kan jag inte rätta mina fel? Tyvärr så kan man inte alltid det då den man gjorde illa inte är mottaglig så då får jag bearbeta detta själv och acceptera det går inte lösa men det kan accepteras och jag måste nå förlåtelse för mig själv. 

En dålig dag följs med en bättre dag, alltid blir det bättre dagen därpå. Så bara arbeta hårt den jobbiga dagen och sedan ha en sjuhelsikes bra dag därpå :)

Och för mig så tycker jag det är okej att ha dåliga dagar. Men låt det inte påverka barnen eller omgivningen för då blir det ännu fler fel och fler misstag. Därför säger jag nej till att träffa någon dessa dagar. Jag känner mig så väl idag att jag kan avgöra detta och bara det är att komma långt med sin självkännedom. 

Sofie har kommit till en morgon pigg period, börjat vakna allt mer tidigare. Innan kunde jag gå upp med stora tösen i lugn och ro, dricka mitt kaffe och följa Linnea till skolan innan lillan vaknade. Nu vaknar hon före alla andra och tycker det är dags att gå upp. Igår morse var det klockan fem, morgonen innan det halv sju och inatt var det redan halv tre på natten . Så bara stiga upp, låta hennes mage jobba och ha det lite mysigt så där på natten.

Jag lät sambon sova och gick ut i vardagsrummet, slog på tvn och hade mysigt med lilla Sofie. Klockan fem somnade hon om och då bad jag sambon gå upp med stora tösen sen så jag kunde få sova till åtta. 

Jag passade faktiskt på att ta en extra vila vid tolv då lilla snäckan skulle vila. Blev inga långa stunder med sömn, liten stund i taget . Men det räcker för att jag ska orka resterande av dagen med gott humör. 

Idag är en sådan dag jag inte riktigt vet vad jag ska hitta på... runda på stan? en promenad? besöka någon? 

Solken skiner så synd att bara sitta inne, redan varit ute en sväng i förmiddes men vill ut och hitta på något mer i eftermiddag. Passa på att njuta ava vädret när solen skiner och fåglarna kvittrar. Var fem minus när vi var ute sist men solen sken så gött ändå, vårtecken fanns ute...

För övrigt är denna dagen lite sämre än de andra, alla dagar kan inte vara super bra. Humöret är sämre och huvudvärken har knackat på dörren men det är ju allt för jag fått för lite sömn. Nu känns allt mycket bättre igen då jag vilat ikapp lite.

Sömnen är ju otroligt viktig :D

I söndes var det alla hjärtans dag som ni alla vet. Jag fick ett par fina örhängen av min älskling och nybakade bullar till frukost. Men det var allt vi hann tillsammans den söndagen i princip. Jag ksulle iväg med Sofie på babysim och sen började han jobba innan vi kom hem från badhuset. 

På babysimmet så fick Sofie göra sitt första dyk , vi fick lära oss nya grepp hur man håller barnet i vattnet och hon fick testa på att simma med en simring för att lära sig balansen och att flyta med en sådan. Självklart så fick jag ju stötta lite för det var första gången men det gick riktigt bra alltihopa. Sen kommer det jobbiga, duschen! Sofie tycker inte om att duscha och sen klä sig för då är det ju kallt och tråkigt...

Sen igår fick vi fira alla hjärtans dag istället då sambon var ledig. Det gjorde vi genom att ta en tur till Kristianstads lekland med stora tösen och hennes bästa vän fick hänga med. Det var en bra dag för oss allihopa. Alla hade roligt. Alla fick busa loss och lilla Sofie tyckte det var intressant med alla starka färger det fanns. Så det var en helt fantastisk dag för oss alla och så glada vi var hela bunten. 

Nu kommer vi till denna dagen, vi ska åka till Ugllebadet då det är förhöjd temperatur i poolen vilket innebär att både jag och Sofie kommer till att bada. Och stora tösen älskar att bada och det var ett tag sedan sist hon var och badade. Så idag tar vi badhuset som utflykt och sedan efter det så blir det brottning för stora tjejen. Ännu en fullbokad dag.

Lilla tösen har börjat vakna extremt tidigt så det är upp tidigt och fullt ös hela dagarna så sen när kvällen kommer så slocknar jag när barnen somnat. 

Igår var jag på babysim med lilla Sofie och vi gjorde då första dyket och lite andra nya grepp. Gick jättre bra och Sofie trivs i vattnet, ler och skrattar mycket. Inte lika kul i duschen sen eller när man ska klä på sig för då är det kallt och så är hon ju trött. 

När man har ett barn är det enkelt med uppmärksamheten, ensamma barnet får all uppmärksamet och tid med leker och allt möjligt. Nu när man har en bebis så kräver ju bebisen all uppmärksamhet vilket självklart kan påverka det äldre barnet. Det är viktigt man tar sig tid till det stora barnet så inte denne blir åtsidosatt. 

En liten bebis klarar sig inte själv , kan sitta i babysitter eller ligga på en filt korta stunder. Men bebisen söker dig som mamma, bebisen kräver all uppmärksamhet. 

Det är viktigt man hittar en balans här. Det är väldigt lätt det större barnet blir avundsjuk. Det är så lätt allt handlar om bebisen. Titta, bebisen skrattar, titta bebisen pratar, bebisen gjorde detta osv... 

Jag har stunder då jag inte känner mig tillräcklig för min stora tjej, jag har stunder då jag saknar att busa loss med henne då jag i princip har lillan hela tiden. 

Jag tar mig tid till stora tjejen ofta men det är mycket som jag inte redar av att göra nära jag har lillan. T.ex när lillan är trött och ska hjälpa henne sova så måste jag ibland ligga vid hennes sida för att hon ska komma till ro. Eller om magen kör på henne och det gör lite ont. Ja då är lillan beroende av mig. Eller när hon är hungrig. 

Jag pratar ofta med stora tjejen, visar mitt intresse för henne. Jag planerar olika utflykter, vi kan pussla, jag kan slänga och busa med henne i sängen. 

Vi har haft fokus på att stora tjejen ska få sina aktiviteter nästan som förr. Sen träffar hon mycket kompisar och är iväg hos mor/far föräldrarna när hon vill det. 

Allt ska inte handla om bebisen, det är viktigt att saker och ting handlar om stora tjejen också. Dem är båda barn, deras behov och krav är olika men dem är båda barn och båda behöver sina föräldrar på olika vis. Balansgång ..

Jag tror eftersom vi haft fokus på båda barnen från början så har det inte blivit någon svartsjuka utan stora tjejen har visat stort intresse för lilla syster. Men visst tycker hon det är jobbigt när det blir skrik. 

Idag är planen att Linnea ska ta med sin bästis hem efter skolan så tänkte vi åka på utflykt allihopa. Sen får vi se i eftermiddag hur mycket vi orkar. Om jag beger mig ut med kidsen eller om vi kör till Kristianstad för lekland. 

Känslan när stora styster vill hjälpa till med lilla syster, att hon vill mysa med denna lilla flickan, att hon vill trösta när lillan är ledsen. 

Det är underbart att se. Linnea vill ha henne i knät och mysa nu när hon insett att hon kan det. Hon vill lyfta för hon kan. Jag begränsar dock detta till enbart när Linnea sitter ner så det inte händer en olycka. Och att mamma eller pappa ska sitta bredvid så vi övervakar det hela. 

Men så underbart det är att Linnea sitter och pratar med lilla snäckan, gör roliga ljud. Och så stolt hon blir när hon lyckas få snäckan att skratta eller ge ett stort leende ifrån sig . 

Jag bara måste bifoga en bild på mina små änglar när dem sitter och myser ihop . 

J  

Vaknar jätte trött av att Linnea står vid min sida, säger till henne krypa ner hos oss en liten stund. Jag hade jätte gärna somnat om och fått en sovmorgon men icke för även lilla Sofie låg vaken.

Väl uppe så ser vi det ligger snö på marken och så börjar det snöa rätt mycket. Jag hade hoppats på att det inte skulle komma någon mer snö för dena vinter då fåglarna kvittrar så fint och det varit såna vårkänslor. Men det snöar samtidigt som fåglarna kvittrar där ute denna morgon. Känns lite knas för att vara ärlig.

Jag föredrar värme och sol, jag tycker vanligtvis om snön för den är rolig med barnen och hunden älskar nsön. Men jag är inte så förtjust i den just nu för det blir lite besvärligt att köra runt vagnen i snön. Eftersom jag har lillan så blir det ju inte direkt någon pulka backe. Vi kan gå ut och ha snöbollskrig, bygga snögubbe och sådant men inte någon pulka backe..

Närmar sig alla hjärtans dag nu, bara en dag kvar. Sambon jobbar mycket på helgerna och jag ska iväg med Sofie imorgon på babysim så vi får se om det hinns att fira någon alla hjärtans dag för oss. För mig spelar det ingen större roll egentligen. En dag för att visa uppskattning och kärlek lite extra, det kan göras så lätt genom att ge sovmorgon, serverad god frukost men att gå ut och äta är inget måste. 

Återstår att se vad som händer imorgon. 

Idag blir det åtminstone att Linnea ska iväg på aktivitet och sen vet vi inte alls vad vi ska hitta på idag. Men vi brukar alltid hitta på något så det löser sig.

Vägen till lycka för mig är att släppa det gamla, släppa allt det tråkiga. 

Att gå runt och vara rädd eller grubbla gör inte någon nytta. Det leder till sorg och dåligt humör. Det är väldigt onödigt för då missar man så himla mycket gott och roligt som finns i livet. 

För ett tag sedan så tog jag ett beslut kring mitt liv. Jag pratade en gång om allt det tråkiga, förklarade mina känslor, vad jag fått uppleva. Sedan släppa det, släppa alla rädslor för att det ska hända igen. Släppa spärrarna som hindrar mig från att gå vidare. 

Ni som känner att ert förflutna påverkar erat liv i nuet, jag rekommenderar er att prata om det en gång och sedan släppa det. Prata inte om det mer, glöm inte det som hänt men acceptera det som hänt och det är inget man kan göra för att ändra det som hänt eller det man fått uppleva. 

Man kan påverka det genom att acceptera det och gå vidare med sitt egna liv. 

Stängs en dörr så öppnas en annan. Livet är långt, det tar inte slut för att man möter en tuff motgång. Kämpa vidare.

Jag lyckades med detta till slut, det tog lång tid för mig att komma till acceptans men nu har jag kommit dit och jag är så lycklig, jag mår så bra. ÄLtandet, grubblandet, tankarna. Allt har blivit så annorlunda idag från hur det var innan. 

Idag lever jag för mina barn och min familj. Ibland träffar jag vänner, inte jätte ofta men ibland. 

När Linnea var liten tog hon nappen utan större problem, hon hade den inom en månad. 

Och lilla Sofie är nu två månader gammal och vill inte ha nappen. Inte ens när hon är ledsen eller trött. Hon tar till tummen istället.

Det skiljer sig en del från barn till barn...

Fördel med napp är att den ger tröst. 

Tummen tar hon inte till när hon är ledsen så på så vis önskar jag hon hade tagit nappen.

Samtidigt är det skönt för tummen kan man inte tappa bort som en napp och då blir det inget ledset för att nappen blivit borttappad.

Samtidigt så kan man inte ta tummen ifrån dem, nappen kan man ta bort när det är dags att sluta med den. Tummen kan vi inte påverka så mycket när den tiden kommer. 

Sen när hon har overallen på sig kan hon vara extra ledsen för hon kommer inte åt tummen eller handen på samma vis som om man är hemma, vilket gör det är tråkigt att åka vagn om man har liggdelen och inte kan se omgivningen. 

Det finns fördelar och nackdelar med allt. Jag ser det positiva med det mesta i min vardag nu för tiden. Istället för att se det jobbiga, tråkiga och lessna så ser jag det fina, roliga, glada och allt annat gott i mitt liv. 

Så att Linnea hade napp var hennes grej. Att sofie inte vill ha napp ja, jag kan inte tvinga henne till det. Vill hon hellre suga på fingrarna och tummen så klart så får hon det. När tiden kommer att få henne att sluta så blir det den dagens tankar om hur.